Extrem

Jag har sökt det extrema. Jag fann något i det. 

Extrem gjorde att jag vågade göra det oväntade. Extrem hjälpte mig att våga göra det jag egentligen inte kunde från början. Extrem öppnade dörrar för mig som andra aldrig vågat hoppas på. Extrem gav mig lärdom. Extrem gjorde att jag fick bekräftelse. Extrem fick mig att fokusera. Extrem gjorde mig modig.

Extrem gjorde också att jag fick misslyckanden. Extrem innebar att jag inte var en i mängden. Extrem fick mig att   bli ställd utanför. Extrem gjorde att jag avvek. Extrem innebar att jag inte alltid tog hand om mig. Extrem gjorde mig utsatt. Extrem gjorde mig i stunder ensam. Extrem förde mig på vägar jag inte alltid borde ha gått på. Extrem gjorde mig ibland mindre glad. 

Jag var extrem av en anledning. Extrem var en egenskap i mig för att få uppleva något, få kickar och bekräfta mig. Jag saknade balans i mig och trodde att jag genom det extrema skulle finna balans. Vad jag fann var mer obalans. 

Idag väljer jag att använda min egenskap i en balanserad själ. Jag har kvar modet men jag väljer när jag ska kliva in i det och inte. Extrem visar öppningar men jag behöver inte kliva in i alla dörrar jag ser. 

Idag tar jag hand om mig på ett annat sätt och det gör mig tacksam. 

Men!

Jag tillåter mig att fortfarande våga avvika och våga göra det jag själv tror på. 

Jag kommer att göra misstag igen men på en nivå där jag hoppas att jag respekterar mig själv redan från början. 

Hur extrem är du? Vad har det inneburit för dig?