Bloggen har flyttat till samtalforallablog.wordpress.com

lördag 14 juni 2014

Vad är mitt ansvar

Vad har jag för ansvar egentligen. Vad behöver andra veta om vad jag gör, tänker och känner. Vilka skyldigheter har jag? 

Tankarna kom efter en diskussion med en vän just i denna fråga.

Det enkla svaret är, ingen skyldighet alls. Jag väljer vad jag vill känna, tänka och göra och eftersom jag själv får ta konsekvenserna av det valet jag gör är det upp till mig vad jag vill göra med den informationen. Egentligen har ingen med det att göra. 

Lagen däremot säger en sak när det gäller vad jag gör, vilket gör att jag i Sverige, i alla fall kan tänka och känna som jag vill och även tala om det för andra men det är inte självklart att jag får göra som jag vill. 

Sedan har vi de oskrivna reglerna som etik, moral och andra värderingar. Skulle jag också ta med det i bedömningen finns det ytterligare begränsningar på vad jag får göra eller inte göra. I vissa grupper ogillas HBT, i andra vilken politisk uppfattning jag har och vilket land jag kommer ifrån, i andra sammanhang hur jag klär mig och vilka vänner jag väljer. I en mindre grupp kan även otrohet, snedsteg och allmänt lite besvärande beteenden vara utanför normen och gör att jag utesluts.

Jag är fri men ändå inte fri, om jag vill vara med i gemenskapen.

När det gäller vänner är det på ett sätt, när det gäller min partner kan det vara på ett annat sätt och när det gäller mina barn kan det vara på ett helt annat sätt. 

Vad behöver jag berätta för mina barn? Ja är de små styrs det lite av vilken ålder de är i men när de är vuxna och har ett eget liv? Vad har jag då egentligen för skyldigheter och vad kan vara lämpligt?

För mig känns det just nu som att jag vill vara öppen och tydligt ärlig med min partner och  känner samtidigt att om mina barn (vuxna idag) vill veta så vill jag även vara öppen med mina barn. Men kanske vill de inte veta och då är det så. Jag är vuxen och de är vuxna.

Ärlighet betyder givetvis inte att det inte finns sådant som kan vara hemligt.

Hur tänker du i denna frågan, jag har inga självklara svar?


2 kommentarer:

  1. Ja, jag känner också att det är individens ansvar. Och så länge man inte har för avsikt att såra, så tycker jag att det är helt ok what ever. För det är ju som du säger; Till syven och sist är det jag själv som får ta konsekvenserna av mitt eget handlande. För mig har jag märkt, att ju öppnare jag är, desto starkare och friare känner jag mig. En del säger till mig att det är precis tvärt om, att man inte ska öppna sig för mycket, inte visa sin sårbarhet, att folk bara gör illa en då. Men för mig stämmer inte det. Jag tycker att det är tvärtom faktiskt. Tack för chansen till eftertanke Johan! Jag gillar verkligen de här frågeställningarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv. Eftertanken för oss framåt ! /

      Radera

Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948