Är jag en kung Midas?

Det var ju värst vad varmt det är. Jag kommer inte undan. Värmen bara finns där och jag tycker det blir för mycket. 

Är det för varmt är det fel och är det för kallt är det fel. Aldrig är jag nöjd. Det ska alltid vara nått annat än det jag har. 

Jag kom att tänka på kung Midas som hade allt men ändå ville ha mer. Han fick möjlighet att göra en önskan och efter ett tag kom han på vilken önskan han ville önska. Han ville att allt han rörde vid skulle bli till guld. När önskan väl gott i uppfyllelse blev det från början precis som han hade önskat, allt han tog i blev till guld. Överlycklig över sin nya förmåga gjorde han allt till guld och blev bara rikare och rikare. Problemet var att även det han inte ville skulle bli till guld blev också till guld. Hans mat blev guld, allt växtlighet blev till guld, hans käraste blev till guld osv. Till slut ville han att allt skulle bli som vanligt igen. Han ville bli frisk igen. 

Kanske är det så att det som vi har är det bästa för stunden och vad vi behöver är att vara tacksamma för det vi har i detta nu. Vi har ingen aning om vad konsekvenserna skulle vara att leva i evig värme, vara rik som ett troll eller som kung Midas göra allt vi tar i till guld. Vi ser ofta en sida av myntet men glömmer bort eller har svårt att se och kanske förstå hur den andra sidan ser ut. Det finns alltid  konsekvenser med allt. 

Är du tacksam till det du har eller strävar du efter att få mer och det som kanske andra har?