Inget är förrän det är

Jag gör mina val. Jag kan välja att oroa mig i förtid eller vänta tills det jag kan oroa mig för  har chans att ske. Jag kan välja att glädjas för det som ska komma eller vara helt neutral. Jag kan välja att fortsätta ångra eller förbanna det som redan skett eller inse att det är för sent. 

För min del märker jag, idag hur enkelt det blir och hur lugn jag känner mig när jag kan säga till mig själv: - Jag var där. - Jag tog en risk. - Det som sker det sker och då tar jag i det då. - Vad är det värsta som kan hända och vad är det värsta med det?

Jag kan välja att fylla mina känslor och mina tankar med en massa stress eller så kan jag luta mig till baka och betrakta och när det som sker sker så hittar jag en lösning. Det värsta är sällan värst tillräckligt utan jag finner alltid ett sätt att hantera det i mig. Ibland tar det bara lite tid att inse och att mogna i det som jag betraktar som det värsta.

Det som sker det sker när det sker. När det sker är det först när det är det är, innan dess är det inget.

Vad skulle detta innebära i ditt liv om du betrakta ditt liv och det som sker i ditt liv på det sätt som jag beskriver? Hur skulle det påverka dina känslor, dina tankar och dina handlingar? Fundera på detta denna dag på jobbet, i hängmattan eller kanske på stranden. Det kan vara enkla problem eller svåra problem det har ingen betydelse. När problem är problem skapar det en stress.