Det hände

Jag arbetade med mig själv och jag tog steg för steg för att närma mig själv. Jag gick i egen samtalsterapi, jag gick flera olika personlighetsutbildningar och jag gick i en utbildning för att lära mig om terapi. Utbildningen för att kunna arbeta med andra blev viktigt för mig. Gå på dessa inbokade möten fick mig att närma mig själv. Det blev viktigt för mig att möta både mig själv och andra. Det blev något nytt och på ett nytt sätt. Ingen kamp, inget fördömande bara närvarande. Jag började att sluta känna mig ensam. Jag började sakta känna mig älskad igen och på en skör lina älska mig själv. 

Jag slarvade. Jag saknade fokus ibland. Jag gjorde inte det jag skulle. Jag satt länge kvar i mina tankar och mina negativa karaktärsdrag. Jag satt fast och ville forsera min egen utveckling. Jag fick "käftsmällar" när jag smet från mig själv. Jag hade en hård knut att lösa upp. Jag kämpade med näbbar och klor för att hålla mig kvar i mina gamla beteenden och mitt trygga kaos. Jag var rädd att missta det jag ändå hade för att kliva in i något som tidigare gjort mig rädd. 

Till slut såg jag inget annat val än att välja. Min nya relation med mig själv eller gå tillbaka till mitt liv innan. Jag minns dagen jag gjorde mitt val. Det hände bara och jag har ingen aning om hur det gick till. Jag snackade om en sak men gjorde något helt annat. Till slut stod lögnen mig upp i halsen. Jag kände som jag skulle kräkas över mitt eget beteende. Aldrig mer. Aldrig mer tillbaka till min egen lögn. Jag hade länge dämt upp mina känslor inne i mig. Som en knuten näve i fickan. Just den dagen kom jag också ihåg hur förstoppad jag var, något som annars aldrig händer mig. 

Mitt beslut kom och jag gjorde mitt val. För mig handlade valet om att vara sann och ärlig. För mig handlade det inte om att vika undan från mig själv. Inte vika undan även fast det skulle innebära smärta.

Jag hade blivit mogen till handling. Jag lärde mig att det var enklare att ta den ärliga smärtan istället för den oärliga smärtan jag upplevt hela mitt liv. 

Efter detta beslut kom många avgörande andra förändringar hand i hand. Det var som en propp dragits ur. 

Har du kommit över toppen av berget eller står du fortfarande i uppförsbacken? Du vet att vägen ner för berget är mycket enklare att gå.