Vem är jag?

Hur kommer jag i kontakt med mig själv? Vem är jag? Hur hittar jag mig själv? Snacket om att jag redan från början har allt, vad menas med det? 

Mycket av allt detta fattade jag inget av till en början. Det kändes som dravel och hokus pokus. Jag var nog en av de mest svårövertalade och mest bestämda över att sådant här snack var flum. Det jag inte kunde definiera fanns inte. Det som jag inte trodde på var inte sant. Jag hade en bestämd uppfattning om hur allt stod till. 

Ändå var jag inte nöjd. Ändå var mitt liv som det var. Ändå kände jag förlust och saknad. Ändå kände jag att jag letade och sökte för att finna något. Ändå fortsatte jag att göra våld på mig själv genom rastlöshet och missnöjdsamhet. 

Sakta sakta började jag förstå att tiden skulle ge mig svaren om jag fortsatte att våga vara öppen, villig och ärlig. Jag skulle förstå att jag skulle få full kontakt med mina känslor, genom att ändra mitt tänk och mina handlingar. Jag skulle få kontakt med den som var jag, den lilla killen i mig som bara jag kunde hjälpa, ingen annan. Varken någon annan eller något annat. Han var redan där ich hade alltid varit där det var bara jagsom slutat att se och lyssna på honom. Han stod för allt det där jag behövde. Jag hade allt redan från början.

Genom att lyssna på mig själv och den lilla känslosamma killen i mig skulle allt sakta sakta förändras. Bakslag, ja visst och de dyker up då och då. Många många år har lärt mig det gamla, många år behövs för att lära det rätt igen. Ända sättet är att skapa rutin och stå fast vi det. Det finns inga genvägar eller mirakelmediciner. Allt jag skapat är gjort av mig i mig. För att skapa om behöver allt ske i mig av mig. 

Hur har din förändring skett? Vilka motstånd har du stött på? Vad hände nör det vände? För dig som fortfarande letar, vilka tankar har du om "dravel"som detta?