Irriterad- en gammal känsla

Jag har under några dagar kännt att jag varit irriterad, ofokuserad och haft lätt att tappa humöret. Det har varit, så här efteråt som om det bott en bomb i mig som när som helst vill brisera. Jag märker det så väl och jag ser hur jag behöver gottgöra när min reaktion även når utanför mig själv, mot andra. Så här har jag känt i stunder av stress och när jag inte ger uttryck för vad jag känner och är ärlig, förr om åren. Så här har jag känt när jag känt leda och när saker blivit vardag. Så här har jag känt när utmaningarna uteblir. 

Detta är också en del av livet och jag behöver bara vara ärlig med att det händer. Vara ärlig med vad som händer och vara ärlig med att söka varför det händer. Svaret finns i mig och lösningen lika så. Skillnaden från för är mer vilka lösningar jag nu väljer jämfört med förr. Då flydde jag, nu vågar jag möta det och ärligt och öppet tala om vad det kan vara, varför det är så och hantera det som det kommer.

Livet levs med olika styrka och med olika värden. Livet kommer tillbaka med liknande beteende och känslor. Jag väljer själv hur jag vill hantera det som sker och jag ser skillnad från då och nu. I känslan men också i lösningen. Jag gör annorlunda och det gör skillnad. Minnet av då, dit jag inte vill tillbaka är en tillräcklig spegling för att göra det jag lärt mig att göra.

Jag minns hur det var och det som sker just nu är bara processer i mitt inre som spelar mig ett spratt mellan mina tankar och känslor. Mina reaktioner finns där men mina handlingar blir idag annorlunda. 

Hur gör du när gamla känslor dyker upp eller när du tappar fotfästet för ett tag? Har du verktyg för att komma på benen igen?