Kom inte och säg...

Kom inte och säg att du är trött på något. Kom inte och säg att du är trött när du alltid har ett val. Kom inte och säg att du vill förändra om du inte har förändrat. Kom inte och säg att du inte har ett val. Kom inte och säg att det är som det är, när du äger hela frågan. Kom inte och säg att andra ska göra men inte du.

Om du inte förändrat ditt val eller ditt sätt att förhålla dig till det som sker har du inte ännu nått botten. Om du inte gjort annat än satt dig ner och betraktat och beklagat har du fortfarande en bit kvar att gå innan du är mogen för att fatta ett nytt beslut.

Andra har inte med dig att göra. Du har med dig att göra. Du äger hela frågan. Tror du något annat är du förlorad. Du äger hela frågan och när du äger hela frågan har du också möjlighet att förändra hela din egen situation. Det är det som är grejen. Om du lämnar över lösningen till någon annan, som ska lösa det är du fast.

Detta betyder inte att vi inte kan be om hjälp, det är en annan sak.

Allt som handlar om mig har med mig att göra. Jag äger frågan fullt ut. Jo, jag äger den. Jag kan drabbas av andras beteenden, andras beslut och andras rädslor och jag kan drabbas av sjukdom och olycka, absolut. Men jag kan alltid välja hur jag ska förhålla mig till det som kommer utifrån. Det som kommer inifrån, kan jag även ändra riktning på.

Så jag behöver tala om för mig själv att jag äger frågan och är det så att jag är trött på något får jag själv finna ett sätt att ta mig därifrån. Om jag inte gör det har jag fortfarande en väg kvar att gå.

"Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus"

Har du val du ännu inte gjort? Om inte i så fall varför är det så?