Tro hopp och kärlek

I går hade vi en diskussion på Facebook angående min publicering av bloggen samma dag. Vi fastnade ett tag omkring ordet hopp. Vi talade om att hoppet kunde var en förutsättning för liv. 

Jag vill idag fortsätta med mina tankar i ämnet vilken var att hoppet för oss längre från oss själva. 

Har du hört om begreppet tro, hopp och kärlek? Orden har bl a funnits tatuerade på sjömannens arm eller bröst. Det låter kanske vackert men jag tänker att orden är till viss del lite utslitna och behöver definieras om. Förut kanske dessa inskriptioner handlade om relationen mellan man och kvinna. Om kärestan som väntar på sin man som är ute och reser i stora världen. Löften om att vara troende, visa kärlek till sin käresta och hoppet om att vara tillsammas. 

Orden bör få en ny betydelse där jag menar att de handlar om oss själva och löftet till oss själva. Vissa ord kanske inte ens hjälper oss utan skulle behövas tas bort. 

Kärleken är grunden och handlar om kärleken till oss själva. Där allt börjar och där allt slutar. Utan vår egen kärlek till oss själva kommer vi alltid att gå fel. 

Tro handlar om tron på oss själva och tron på att vi kan förändra det vi vill genom att fatta de beslut vi behöver för att skapa genom handling det vi vill. Om det handlar om tro till en högre makt så självklart. För min del handlar det om tron till min egen förmåga och att jag äger allt som sker inom mig.

Hoppet har jag tidigt lärt mig är det som får mig att ha tillit till framtiden. Jag känner att detta inte längre är en sanning för mig utan att hoppet för mig längre bort från mig själv genom att jag får mer tilltro till framtiden än det som är just nu. Jag förlitar mig mer på något som kanske sker i en framtid än att ta tag i det som sker här och nu som jag faktiskt kan påverka. Kanske ska detta ordet istället bytas ut till närvaro. Min närvaro i livet och i detta nu.

Tro, kärlek och närvaro.

Vad lägger du in i dessa ord och hur har dessa ord påverkat dig i livet? Var för sig eller ihop?