Göra tokigt

Ibland gör vi tokiga saker. Vi gör sådant som kanske inte är korrekt eller rentav vansinnigt. En del av det vi gör kan vara förståeligt i just en speciell situation medan annat helt obegripligt. Men vi gör det och jag tror det gäller alla av oss. Vi gör det för att vi inte kan tänka klart. Vi gör det för vi blir stressade. Vi gör det för att gamla känslor dyker upp. Vi blir rädda. 

Hoten som vi ser och som vi känner att vi behöver skydda oss mot syns ofta inte för andra men de finns där. Hoten som får oss att göra konstiga saker. 

Till synes irrationellt beteende för den som betraktar utifrån men logiskt just då för oss som gör det. 

Men vi gör det och efteråt kan vi se det ickelogiska eller rentav förstå så vansinnigt det var, men just när det sker, enda valet. 

Vi säger dumma saker. Vi gör dumma saker. Vi beter oss dumt och konstigt. Vi får både stöd eller inte stöd för det vi gör beroende på vem vi frågar. 

Alla gör och säger vi konstiga saker. Alla tänker vi konstiga saker ibland. Det är en del av vår mänsklighet.

Jag har gjort en massa irrationella saker i mitt liv. En del som ändå lett till något bra en del som har varit både maniska, dumma och idiotiska.  Rädslorna fick mig dit och modet fick mig därifrån. 

När rädslan vinner och det är syftet med det jag gör leder det mig fel. När modet tar över min rädsla får jag något som blir starkare och kan förändra mitt syfte. Jag gör det jag vill istället för att göra det jag känner att jag måste. 

Har du varit i situationer där du efteråt förstått hur tokigt det har blivit och efteråt insett vad det var egentligen som fick dig dit?