Bloggen har flyttat till samtalforallablog.wordpress.com

torsdag 22 januari 2015

Minnen mina verktyg


Minnen vägleder mig i livet. Minnen bär på kunskap och trygghet. Minnen är en del av min utbildning för att få framgång i mitt liv. Minnen lär mig att skilja på vän eller fiende, hot och möjlighet. Minnen bär med mig något som gör att jag överlever. Detta gäller allt och därför är rädslan en del av mitt vapen på samma sätt som min aggressivitet och ilskan.

Men minnet är inte livet. Minnet kan förstöra min funktionalitet idag precis som ett caschminne som är alldeles för fullt. 

Jag bär på verktyg som jag ska använda i livet för att leva livet. Ibland änvänder jag minnesverktygen på ett tokigt sätt. Verktyg jag hade tidigare i livet och som var bra då fungerar inte senare i livet men jag använder dessa ändå. I dessa fall kan det bli fel. Verktygen leder istället, bland annat till något som jag vill undvika istället för att lyckas med att undvika det jag vill undvika.

När minnen blir en belastning för hur jag ska leva idag och till och med leder mig på avvägar eller i helt fel riktning behöver jag se över min verktygslåda.

För att fungera här och nu behöver jag uppdatera mina verktyg och kanske rent av byta ut en del verktyg för att lyckas med att leva mitt liv här och nu. Det som var bra då behöver inte vara bra nu.

Minnen som bygger på rädslor brukar ibland inte vara bra minnen, särskilt om det jag var rädd för då inte längre finns kvar. Att vara rädd för elden är ett bra minne som bygger på rädsla, särskilt om jag bränt mig. Men om elden ger mig en panikkänsla, har jag en överreaktion som mer skadar än lär. Att allmänt vara rädd för män eller kvinnor för den delen och undvika en relation bara för att mina föräldrar misslyckats i sin relation är ett mindre bra minne som kanske behöver uppdateras. På samma sätt gäller det rädslan att bära på minnen där vi upplevt att våra föräldrar inte bekräftade oss tillräckligt eller rentav skadade oss på olika sätt. Minnet att komma ihåg att jag själv inte ska göra på samma sätt mot mina barn är ett bra minne men minnet att aldrig stiga in i en relation kanske mindre bra.

Alla minnen har en uppgift. Det handlar mer om hur jag förhåller mig till de minnen jag har. Jag behöver acceptera de minnen jag har och det liv jag levt men det är inte säkert och kanske rentav inte nödvändigt att jag i vissa delar behöver leva om det som redan skett i det liv jag levt, i det liv jag lever idag.

Jag ägnade väldigt många år av att använda verktyg som var för gamla och omoderna och till och med skadade mig själv istället för att laga mig själv. Minnet av mitt liv hur det varit styrde för mycket livet jag önskade leva.

Har du en massa verktyg som är för gamla och som du för länge sedan skulle ha behövt byta ut? Om du har dessa kvar, vad hindrar dig att byta ut eller uppdatera dessa idag?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948