Ilska vs kärlek

Det finns två ytterligheter, vrede (ilska) och kärlek. Ilskan kräver betydligt fler muskler i aktivitet jämfört med kärleken. Ilskan tar en massa energi och gör vår kropp spänd som i sin tur leder till att vi får skador och obehag. En kropp fylld av kärlek och respekt skapar avslappning och behag. 

Dessa två ytterligheter kan förlänga eller förkorta våra liv och påverka graden av vårt lidande. 

Det finns säkert tusen orsaker till att de som känner ilska, vrede och harm känner så. Ibland orsaker som de enbart känner sig drabbade av. De har tusen skäl till att de lider och att livet blivit som det blivit. De har, väldigt många av dem, något, någon eller några som de tycker är orsak till det som blivit. 

Sedan har vi de som accepterat att det är som det är. De som funnit sig till rätta att livet just nu i denna stund är precis som det är och också accepterar att de inte kan förändra det som varit och det som hänt. Dessa människor har en chans att göra något åt sin situation. Från den platsen kan de nämligen fokusera på vad som är möjligt att göra i detta nu. De kan hitta verkliga lösningar, själva eller med hjälp av andra. De äger helt plötsligt frågan helt och hållet, oberoende av någon annan. En av dessa möjlighet är att kunna lyckas med att vara tacksam med det som är och inse att det kunde vara värre. En annan att hitta sätt att leva just här och nu och i den stunden lyckas se att livet är ganska bra. Ett tredje att fatta ett beslut om någon slags förändring. Lyckas hantera smärtan, släppa sin historia, hitta andra nya vänner, studera, göra något som de aldrig tidigare gjort. 

Väljer jag ilska så syns det och ilska brukar enbart samla människor samman för att de vill vara ilskna tillsammans. Väljer jag kärlek syns det på mig och det kommer att få mig att möta och samla människor som vill förvalta kärleken tillsammans. 

Jag vet och jag kan till och med säga exakt när min grundilska släppte från mina axlar. Ilskan hade legat där mycket länge och verkligen stämplat min kroppshållning och mitt humör. Jag hade länge samlat andra ilskna personer runt mig och jag hade svårt att möta kärleken. 

Idag kan ilskan komma över mig, men den släpper snart igen. Det är som den vill testa mig. Men för det mesta vet jag inte hur man gör när man är ilsken och vred. Nej, nu var jag inte riktigt sann, jag vet det verkligen men jag kan bromsa mig och precis innan jag kommer fram till vägkorsningen så svänger jag av rätt. Men ibland, så har jag för hög hastighet och hinner inte svänga av och då rusar jag fram i mitt gamla spår. När jag undviker ilskan betyder inte detta att jag lagrar ilskan eller harmen utan jag tänker på ett annat sätt och inser det meningslösa i det. Jag ser mina gamla känslor komma och jag låter för det mesta dessa passera.

Vad väljer du, ilska och vrede eller kärlek och värme?