Det finns hopp och alla kan vi räddas. Det finns en möjlighet att segra trots alla motgångar och förluster. Det finns en möjlighet att befrias och att lyckas få det vi känt vi saknat hela vårt liv. Det finna en möjlighet att räddas från allt ont som drabbat oss.
Befrielsen ligger i uppvaknandet. Inte kanske på det sätt som de beskrivs utan på ett helt annat sätt. Det är inte genom döden eller ett liv efter detta. Det är på ett helt annat sätt.
Domen låg i på vilket sätt vi dömt oss själva till undergång. Synden är det straff vi lagt på oss själva som behöver befrias. Syndernas förlåtelse är befrielsen från mina egna tankar om mig själv.
Det handlar om mitt eget uppvaknande.
Uppståndelsen från de döda handlar om min egen uppståndelse från det dödslika sätt jag dömt mig själv. Uppvaknandet från hur jag betraktar mig själv och mitt liv.
Genom att sluta döma mig själv och istället förlösa mig själv från ondo och alla onda tankar jag skjuter in i mig själv. Genom denna handling förlåta mig själv kommer befrielsen sakta att förlösa mitt rätta jag.
Jag är en människa fylld av kärlek både till andra men också till mig själv. Ur mig kommer kärleken till alltet. Först när jag fattar allt detta är jag fri och kan börja leva, återleva.
Hur mycket straffar och förminskar du dig själv? Vad skulle det innebära för dig om allt detta försvann?
Inlägg
Det är kanske inte bara det jag tänker om mig själv eller har uttalat över mig själv men även det vad andra har sagt om mig som kan ha påverkan på mitt liv här och nu. Vi alla behöver höra välsignelse . Dem mest kraftfulla välsignelse eller förbannelse kommer från vara närmaste. Dem man har starka band med.
SvaraRaderaÄr denna välsignelse eller förbannelse starkare än våra egen, tänker du?
Radera