En oxel

På ett ställe där jag bodde växte det en oxel i trädgården. Jag minns den särskilt. Jag lekte med bären och kunde använda dessa till mycket och jag klättrade högst upp i toppen. Trädet var inte stort men just då var det ett stort träd för mig. Det var något med trädet som fått mig att känna något särskilt för just denna trädsort. Något som är jag. Något som är en del av min identitet. Bladens struktur, bärens bittra sura torra smak och att det stod just där för mig på den gården då. Jag vet idag inte om just detta träd finns kvar där det stod. Det har ingen betydelse. 

Idag när jag ser en oxel någon annan stans så minns jag något välbekant. Inte mer än så, men lite att jag är hemma och tillhör. Jag identifierar mig med något som är kopplat till denna sorts träd. Det skulle, om det var aktuellt, vara svårt att såga ner ett träd som detta.

Saker vi ser, dofter vi känner, smaker som uppstår i gommen eller ljud vi hör får oss ibland att minnas något som är viktigt för oss eller kanske väldigt obehagligt. Det handlar inte om upplevelsen i sig utan det vi kopplar till just denna effekt. Det skapar känslor som vi lägger värden i. Känslor som vi vill ha eller vara utan. Den fysiska reaktionen uteblir sällan när vi känner den starka kopplingen.

Men inget av detta sker på grund av det som sker just här och nu utan det sker enbart kopplat till vår historia av det som skedde.

Tänk om det är så att allt, precis allt av obehag, men också det ljuva enbart är igenkänning och "åter igen känna" upplevelser. Att det vi upplever idag är starkt kopplade till något som vi upplevt tidigare och som vi åter igen känner. Tänk om det är få saker som är nytt, eller kanske inga och att upplevelserna nu enbart får oss att känna igen och minnas. Kärleken vi möter, upplevelser vi får, obehagligheter som händer, besvikelser och glädje, sorg och lycka. 

Jag tror att det finns många sådana kopplingar som kan lära oss mer om oss själva. Kopplingar som vi får acceptera och som i sin tur kan hjälpa oss att förstärka detta eller hitta en väg därifrån.

Historien präglar oss, även fast vi gör allt för att leva här och nu så finns det en historia som präglar oss och som gör avtryck. När jag kan acceptera att det är så har jag också tagit mitt första steg därifrån.

Har du starka minnen som du kopplar till något och som följer dig i ditt liv. Goda minnen eller mindre goda minnen? En träd, en händelse, en leksak. Doften av något eller en smak som skapar tankar och känslor i din kropp?