Statisk rörelse

Min kropp är i ständig rörelse. Successivt rör sig kroppen och gör att jag inte ser lika dan ut i dag som i går. Tänderna har inte en bestämd plats utan rörs sig i förhållande till bland annat trycket på dessa. Med åldern tappar kroppen spänst och "faller" neråt av tyngdlagen. Min förmåga till rörlighet förändras. Med tiden försvarar kroppen sig mot slitage och påverkan genom att ben och hud växer till på platser vi kanske inte skulle önska. Huden blir inte lika smidig och synen räcker inte till. Musklerna som var en del av vår identitet i styrka och kanske utseende har inte kvar samma karaktär.

På samma sätt kan vi ha fått spänningar i kroppen och annorlunda rörelsemönster av det liv vi levt men inte tagit hand om. Rörelser och sätt som vi inte hade från start. Vi kanske ser mer allvarlig ut eller krum av all den börda vi valt att bära. 

Det syns successivt att kroppen funnits till under många år. Vi som levt lite längre vet att allt detta kommer tidigare än vad vi från början förstod. 

På samma sätt är det med våra tankar, känslor och handlingar. Dessa är också i ständig rörelse. Vi kanske tror att dessa delar, på samma sätt som kroppen är ett fast materia. Men så är det inte, de tankar vi haft är inte de tankar vi har. De känslor vi känt känns annorlunda idag. De handlingar vi gör är långt från de handlingar vi gjorde när vi var yngre. Vissa delar av detta kan förändras över en natt andra förändras obemärkt. 

Jag minns när jag blev pappa, första gången, hur tydligt det var mig, från att vara sambo till att bli en familj. I samma stund som min son föddes var jag helt plötsligt pappa och det som var förut fanns inte mer. Nya känslor, nya tankar och nytt sätt att agera. 

Jag kan minnas vilka känslor och rädslor jag i vissa situationer bar på som ung. Jag kommer idag inte ihåg när jag kände på liknande sätt. 

I stunder är jag förvånad över hur andra stod ut med mig, förr om åren. Om tjugo år kanske jag tänker på liknande sätt, om idag. 

Idag är inte igår. Idag är inte heller i morgon. Dagen som är idag är just idag. Till kvällen har dagen tagit slut och blir en del av då. I morgon kommer en ny dag lika ny som dagen idag. 

Vi lever i ständig rörelse där inget är statiskt även fast vi ibland tror oss uppleva det så. Just därför är allt möjligt och just därför har jag samma förutsättningar som alla andra att skapa de känslor och tankar jag vill och utifrån detta göra det jag vill. 

Detta är livets gåta. 

Känner du igen dig eller ser du världen på ett annat sätt?