Default

Jag har ett defaultläge. Du har ett defaultläge. Alla har ett defaultläge. Vi gör  saker i första hand för vi lärt oss en gång i tiden att det hjälpte oss eller så gör vi det utifrån värderingar, snabb tillfredställelse eller en grundrädsla. Vi agerar eller tänker automatiskt på ett särskilt sätt. Vi skapar rutiner som gör att när något händer som är på ett speciellt sätt så vet vi vad vi ska göra. Det är så hjärnan fungerar oavsett om det är bra eller inte. Allt är bra i normala former men när det överdrivs och blir i obalans blir det skadligt för oss. 

Defaultläge var kanske bra en gång i tiden för då var det nödvändigt. Du hade inte något annat val eller så kanske det var så att det val du gjorde var det val som gav dig minst obehag. Eller så fick du en kicka av det som du tyckte om.

Oftast när vi blir äldre så fortsätter vi att agera automatiskt på samma sätt i olika känslolägen. Vi har ett defaultläge.

Vi tänker för mycket, vi känner för mycket eller vi gör för mycket. Vi överagerar eller överdriver på ett sätt som inte blir bra för oss. På kort sikt känns det väldigt bra men på lång sikt kan det vara förödande. Reaktionerna vi lärt oss och effekterna vi söker som vi känner igen för oss in i situationer som ibland skapar sådant vi någon stan förstår inte blir bra för oss men samtidigt är ger oss just den effekter vi vill ha eller att inte gör det skulle få betydligt mer negativa effekter.  

Mitt eget defaultläge var kaos och att bli sedd. Detta styrde allt jag gjorde även när det skapade effekter jag intellektuellt inte ville ha. Jag hade ett defaultläge att få kickar av att äta ibland och jag lät filmer föra mina tankar iväg någon annan stans. 

Det finns fler defaultlägen, fler än vi anar. Jag har säkert inte ännu hittat alla. Vissa som ändrats, andra som är kvar några som helt försvunnit. 

Det är inget fel på defaultlägen det handlar mer om just om de jag har är bra för mig eller inte. Handlar det om att fly eller hitta den lösningen som ger fortast kick eller handlar det om bra beslut. 

Vad jag egentligen behöver göra är att jag behöver lyssna på vilka defaultlägen jag har och vända på dessa ut och in för att ta reda på om jag vill ha dessa kvar eller  inte. Först då har jag fattat medvetna beslut som förhoppningsvis leder mig rätt och som gör mig till den människa jag vill vara.

Vilka är dina defaultlägen?