Snacka skit

Ett sätt att defineriera sig på är att snacka skit om andra. Att ha en massa åsikter om någon annan och tala illa om den person till någon annan. 

Vi är fyllda av en massa åsikter och vi har ofta en massa åsikter om vad andra gör och deras åsikter. Facebook är fylld av detta. Storstaden eller den lilla staden är fylld av detta. Arbetsplatsen och föreningslivet, grannarna och bland vänner förekommer det i stor grad.

Det är på något sätt som om vi väljer att förminska andra för att låta oss själva komma i bättre dager. Bland skitsnacket och denna typ av projicering finns även alla åsikter vi har om till exempel invandrare och tiggare. Har vi inget att snacka skit om hittat vi på sådant som vi tror skulle kunna stämma överens med den person eller den grupp vi vill peka ut. Vi skapar lögner och vi skapar myter. Vi sprider sådant som andra sagt utan urskiljning och utan att kritiska granska med egna ögon. 

Vad är detta för behov och varför beter vi oss på detta sätt. Vad ger oss rätten att agera så här mot andra och tro att vi själva är bättre? 

Rädsla. Rädsla för att vara allt för långt ner i hierarkin. Rädsla för att själva bli avslöjade för våra egna brister vi alla har. Rädslan för att inte få vara med. Rädslan för att bli själv. Rädslan för något och viljan att få framstå som bättre.

Hur skulle bilden förändras om vi alla sa att alla inklusive vi själva gör så gott vi kan. Vad vet vi om vad andra har för hinder och vad andra går och bär på i form av deras rädslor. Vad vet vi om deras historia. Vad vet vi om deras kamp? Alla gör så gott de kan utifrån deras förutsättningar. Vad ger mig rätt att döma? 

Den rätt jag tar på mig är för att jag själv är rädd av någon anledning. Jag gör också så gott jag kan men är det så jag vill vara? Vad är det jag själv döljer och vilka hemligheter har jag. Vilka är mina tillkortakommanden? Tänk om all den energi jag lägger ner på andra istället skulle vändas mot mig själv i form av egna reflekterande om mig själv. Vad skulle detta innebära för mig? 

Jag har varit en skitsnackare fylld av fördomar och fyllda av en massa åsikter om allt. Jag snackade skit och moraliserade för att dölja mina egna brister och för att känna att det jag gjorde kanske inte var så farligt och dåligt. Idag tackar jag nej när andra vill snackar skit med mig. Jag vill inte vara med. Har jag skit att snacka är det bättre att detta sägs direkt till den som berörs. Jag tror också att människor i grunden har goda avsikter med allt de gör men att det under resans gång ibland kan bli fel. 

Jag väljer vad jag vill bli inblandad i eller inte och idag väljer jag bort en del som jag tidigare var en del av som inte var bra för mig. Ni vet, sopa rent framför egen trappa först och inte kasta sten i glashus.

Är du en skitsnackare eller för du vidare vad andra sagt om någon? Varför i såfall gör du det?