Bara för mycket!

När vi slutat känna. Är det för att smärtan är för stor? 

När vi slutat lyssna. Är det för att vi är för upptagna av oss själva?

När vi slutat tala. Är det för att vi inget längre har att säga?

När vi slutar tänka. Är det för att vi inga tankar har kvar?

När vi slutar göra. Är det det ett utryck för att vi tappat kraft? 

I allt jag beskriver kan det vara lätt att tänka att det handlar om svårigheten att hantera smärtan och lösningen blir uppgivenhet. 

Men att sluta tala kan också vara ett sätt att börja lyssna. Att sluta lyssna ett sätt att möta bara oss själv. Att sluta känna ett sätt att börja tänka. Att sluta tänka ett sätt att börja känna. Att sluta göra ett sätt att börja känna och tänka. 

Jag tror och jag känner starkt att när vi känner att vi inte lever ett bra liv är det för att vi har en obalans i oss själva. Något dominerar och ofta kanske alltid dominerar det i vår person. Vi har för mycket av något. När vi är för mycket av något betyder det också att vi tappar något annat. Där startar obalansen. 

När jag talar för mycket har jag ingen chans att lyssna. När jag lyssnar för mycket glömmer jag bort vad jag själv tänker. När jag agerar för mycket hinner jag inte tänka och känna efter. När jag känner för mycket har jag slutat tänka. När jag tänker för mycket har jag slutat känna efter.

Ibland kan jag se att jag själv fastnar i delar av detta. Jag slutar lyssna och talar för mycket. I dessa stunder behöver jag säga till mig själv - håll tyst! Ibland känner jag efter för mycket och i de stunder behöver jag säga till mig själv- lita på dig själv. Ibland tänker jag för mycket och då behöver jag vara tydlig med att bara gå ut och göra det jag ska göra. 

I samtalet med mig själv i reflektion och genom att titta på mig själv utifrån skapar jag successivt min egen balans. Det tar tid och det får ta tid. Men i varje stund det sker så lär jag mig mer av mig själva. Jag är inte statiskt utan en levande människa som ständigt formar mitt jag utifrån mig själv och vad jag känner, tänker och gör. Jag utvecklas. Den dag jag slutar utvecklas är första steget bort från mig själv. 

Genom att just bara vara och acceptera det som sker och reflektera hjälper jag mig själv att utveckla mitt bästa jag.

För mig att i farten stanna upp och se mig omkring. Stanna upp och se hur jag kan skapa min egen balans.

Är du för mycket av något?