Före ställer

Jag önskade att jag skulle vara tuff så jag betedde mig illa. Jag önskade att jag skulle vara vältränad så jag drog in magen. Jag önskade att jag var smart så jag engagerade mig i mycket. Jag önskade att jag var en svärmorsdröm så jag gjorde det andra gillade. Jag önskade att jag skulle vara älskade av alla så jag slutade att ta hand om mig själv. 

Jag ville vara någon annan än den jag uppfattade att jag var. Jag visade en falsk bild av mig själv som gjorde att andra inte hade en chans att själva bedöma vem jag var. Min brist på självtillit blev även en brist på visad tillit till andra. 

Jag visade en bild av mig själv som inte var sann och lät andra tro att jag var någon jag inte var. Jag föreställde någon annan så jag ställde före någon annan framför mig själv. Det var också den bilden andra lärde sig att älska eller ogilla. En bild som jag hade skapat som inte var jag. 

Jag skyddande något som inte var jag och jag lurade alla till och med mig själv. 

Jag kom aldrig från början att riktigt älska och acceptera mig själv. Det jag representerade var en bild av en person som jag trodde att jag ville vara för att slippa möta det jag var rädd för. 

Denna låtsasman var inte jag ändå gick jag och bar på honom. Jag var lojal mot honom även fast han ofta gav mig bekymmer. 

När jag började att lösa den oro och den rädsla jag bar på mognade också mitt inre. Jag började sakta hålla mig själv i handen. Idag finns inte tryggheten i eller hos någon annan utan den finns i mig själv. Jag är trygg med mig själv och de rädslor jag bar på har jag löst upp utan att runda. 

Är du den du vill var eller ger du en bild av dig som inte är du och som inte är sann?