I går blev det så tydligt- minnet av något från förr

Nu under sommaren har jag förmånen att ha några barn på besök. Killar som är på gränsen att bli tonåringar. Egen vilja och egna idéer men samtidigt barn. Båda killarna står mig nära, lite som att ha barnbarn. Jag gillar killarna och killarna gillar mig. Oförstörda men samtidigt båda präglade av sina egna föräldrar och sin egen uppväxtmiljö. 

Jag vill verkligen killarna väl. Jag har idéer  om vad de ska göra och inte göra. Jag har åsikter om när de inte gör det jag förväntar mig och jag har åsikter om vad de ska gör istället. Jag ångar på och jag tycker en massa bara för att jag har åsikter om hur de ska vara. Jag blir till och med irriterad på saker som händer och då är det egentligen skitsaker. 

Jag märker hur jag ramlar tillbaka till när mina båda barn var små. Mina regler och mitt tjat. Mitt styrande och mina förväntningar. Mina idéer och mitt agerande. Det är som att ramla tillbaka 15-25 år tillbaka. Otroligt! Nu minns jag hur jag var och vad jag gjorde. Jag minns hur det i stunder var mina regler som skulle råda. Jag tyckte att mitt sätt att agera var det som var ok. Mina utspel och mitt, mitt mitt. Den fanns en stor kärlek i botten men ett jäkla konstigt sätt att visa det.

Ingen någonsin har tagit skada av för mycket kärlek och för mycket vänlighet. Inget barn har känt förluster när de får godhet. 

Jag kan inte och har inte rätt att pådyvla mitt synsätt i saker och ting om jag inte gör det med kärlek och omtanke, respekt och delaktighet. 

När jag gör det på ett felaktigt sätt handlar det om mig själv. Mina rädslor, min vilja, mitt sätt. Jag skapar konflikter istället för att hjälpa andra att hitta sina sätt att finna sin egen kärlek. 

Självklart är det brist på kärlek som försätter barnen i olika situationer som de kan ha svårigheter att hantera. Brist på kärlek som skapar olika beteende. Har vi brist på kärlek behöver vi mer kärlek inte mindre. 

Kan du ibland känna hur gamla beteende bara dyker upp från ingenstans. Beteenden som väcks till liv för att situationen i nutid var på liknande sätt som förr? 

Vilket bra sätt att få chans att plocka upp sådant jag glömt. Det kändes verkligen. 

Idag är en dag jag är tacksam för att jag kan minnas och göra annorlunda.