Hur kan jag ge om du inte kan ta emot

I går träffade jag asylsökanden via röda korset. Ensamkommande barn under 18 år företrädesvis killar från Afghanistan som varit här ca ett år. Det är en mängd tankar och känslor som far i dessa killar. Vi hade en samtalsgrupp och snackade känslor om rädsla, ilska och att vara ledsen men också om tacksamhet och ödmjukhet. Att känna att livet är toppen även fast framtiden inte är självklar. Att känna att det finns en trygghet i all utsatthet. 

En av killarna började senare ge mig massage på axlar huvud och armar och efteråt frågade jag om han ville ha det samma. 

Hans svar var: - Hur kan jag ge till dig om du inte kan ta emot. En gåva är en gåva som inte behöver betalas tillbaka.

Jag förstod vad han menade, men funderade länge på hans svar. Det fanns en väldigt djup innebörd som han har lärt sig i sin uppväxt. Svaret kom så direkt och blev så talande. 

Många av dessa killar har religionen och en variant av islam som grund. Det finns en självklarhet i att gå till en moské och det finns en gemenskap. I allt kaos finns det en gemenskap och något som är lika som förr. En trygghet som skapar en slags stabil grund. Den totala utsattheten finns inte där just då på grund av detta. 

Gemenskapen är viktig oavsett vilken form den får. Gemenskapen gör att jag känner att jag inte är själv och att jag tillhör något. Saknad av denna innebär en evig jakt. 

Men åter till det killen sa. Vi behöver en förmåga att tillåta oss att få utan att samtidigt känna att vi har en skuld som vi behöver betala. För mig har en del av mig precis denna devisen smattrande varje dag. Får jag något så behöver jag kompensera det jag fått. Den som är i skuld är inte fri. Är jag i skuld så är jag i ett beroendeförhållande och har inte full handlingsfrihet. När jag tänker tillbaka har detta följt mig väldigt länge och jag har skapat situationer för att slippa känna detta beroende. Gåvor blev något dåligt istället för just en gåva. Jag skulle klara mig själv och min strategi har också länge varit att se till att klara sig själv och inte sitta i skuld. 

Intressant vad möten kan väcks saker men också ge. 

Hur öppen är du för att ta emot en gåva. Innebär en gåva för dig att du automatiskt får en skuld? 

Idag är en dag jag tillåter mig att få utan att behöva ge.