När jag tillåter mig att vara nöjd

Det finns en mängd tillfällen jag borde ta det lugnt, ha tålamod och lyssna på min kropp. När jag känner mig trött eller tillfällen när jag bara vill tillåta mig att ta det lugnt. Tillfällena för att sakta ner är många men det är tyvärr allt för få gången jag verkligen tillåter mig själv att ta det lugnt och att jag samtidigt kan känna mig nöjd med det. Det är som prestation ibland är det enda som räknas. 

Jag behöver prestera för att känna mig lugn och nöjd. Prestera kan samtidigt ta olika former som att göra något för någon annan, göra något som jag vet behöver göras men också att bara göra något till skillnad från att inte göra något alls. Känslan efteråt behöver vara att jag gjort något som fyllt min tid och som känns nyttigt på ett eller annat sätt. Att surfa på Facebook eller titta på filmer känns inte som en sådan nyttighet.

I min kropp lärde jag mig för länge sedan att prestation är något som värdesätts medan att bara finnas till inte var tillräckligt. Det var resultatet som räknades. Hade jag inget resultat att visa upp hade jag inte heller presterat tillräckligt.

Idag råder jag i stort sätt över min egen tid. Jag har ett arbete och en arbetsgivare jag behöver prestera för men i övrigt är det upp til mig vad jag tycker är tillräckligt. Ändå, ändå så har jag inom mig själv en mängd regler som handlar om när jag duger och när jag inte duger. När jag får tillåta mig själv att känna mig nöjd. Prestation är en av dessa. 

Men så ibland har jag inget val. Jag har vid dessa tillfällen inte krafter att göra tillräckligt eftersom min kropp säger ifrån. Vid dessa tillfällen har jag inget annat val utan måste acceptera situationen som den är. Dessa stunder är när jag är sjuk. När jag är sjuk och t.ex har feber inte orkar göra mer än bara vara sjuk. Detta gör mig tillfälligt stressad men direkt när jag försöker göra något säger min kropp ifrån eftersom jag i dessa stunder bara inte orkar och är helt utan energi. Vid dessa tillfällen blir jag beredd att acceptera att jag är sjuk och egentligen inte ska göra mer än att ta det lugnt och se till att bli frisk. 

Detta med att tillåta sig att vara nöjd med det jag själv gör och det jag väljer att jag vill göra eller inte göra är så djupt rotat i mig och besvärar mig ibland. Det är på gränsen till idiotiskt att gamla föreställningar ska få ha en sådan stark kraft i mig. Jag är en människa som i varje stund kan fatta vilket beslut som helst men ändå låter jag mig att styras av min historia och mina gamla föreställningar.

Har du svårt att vara nöjd med det du gör? 

Idag är en dag jag är sjuk och funderar över hur jag kan bryta mina föreställningar om att vara missnöjd.