Den positiva dagen

Vi åkte slalom för första gången i går. Jag har åkt under väldigt många år men för killarna som var med, 12 och 11 år var detta första gången. Backen var brant, liften läskig och det var en massa folk som tittade. Det lyste rädsla i ögonen på killarna. Avvaktande och helt utan mod. 

När rädslan kommer, kommer också tankarna, katastroftankarna. Målet var att dagen skulle bli en positiv upplevelse. För att killarna inte skulle börja tänka allt för mycket åkte vi direkt upp till toppen av backen. När vi nått toppen väntade vi ett tag och kände in, sedan fick de pröva själva i sin takt ner. Ner kom de på olika sätt, den ena mer enkelt den andra med lite bök, men ner kom de. Vi åkte några gånger sedan in och fika, ladda blodsocker, mod och kurage. 

Innan rasten var båda killarna på väg att åka hem. Känslan var att de aldrig skulle lära sig. Men efter rasten tyckte båda att det var möjligt igen att ta sig upp i backen.

När dagen var slut var båda killarna trötta och slitna som hade en massa positiv upplevelse med sig hem. Trötta men glada bar båda på en känsla av att de ville göra detta igen. 

Jag tror att jag, genom mitt eget intresse för att göra saker har jag skapat dagar med positiva upplevelser. Svårigheterna har mer varit att för mig även se de små upplevelserna som positiva, som en god kopp te. Jag behöver bli bättre på att uppskatta det lilla och sammantaget ge mig själv positiva upplevelser i allt jag gör.

Hur skapar du positiva upplevelser för dig själv? 

Idag är en dag jag är positiv.