Le, jag behöver le

Jag är en trubbig fan ibland. Jag är bestämd och jag är trubbig. Jag är bestämd, trubbig och väljer att inte le. Jag har ett sätt ibland där jag tror att min bestämdhet kräver trubbigheten och avsaknad av att le. Jag har ett sätt  som jag kan välja att ändra på om jag vill. 

Vi hade en träff i går jag och mina gubbar och jag fick en reaktion från en person som reflekterade över mig. Jag vet att det handlar om hans projektioner men fann anledning att smaka på det för min egen del. Jag är medveten om att jag ibland kan bli trubbig och att jag inte ler samtidigt som att jag egentligen skulle kunna le hela tiden. Jag kan mycket väl ha ett allmänt öppet sinne även fast det är allvarliga saker vi talar om. Jag behöver varken vara trubbig och bestämd om jag själv känner trygghet i det jag gör. För jag tror någonstans att detta med trygghet är en del i det som sker ändå. Samtidigt har jag den bestämmande karaktären i mig kanske också trubbigheten. Men jag kan bannemig le ändå. Det är inget snack om annat jag kan le. Leendet öppnar också upp mer i samtalet oavsett vad samtalet handlar om. Jo jag är trubbig och det är ok och jag är bestämd och det är ok men jag skulle kunna ler mer. Jag kan le och jag ska le för jag vill men jag vill också vårda mina karaktärer som min trubbighet och min bestämdhet men jag vill göra det i ett gott syfte för att göra gått inte mot andra utan med andra. 

När jag processar och reflekterar över händelser och intryck jag får under dagen  föds både nyfikenheten att ändra men också att acceptera mig själv. Jag behöver själv smaka på orden och känslan i orden både för att försöka förstå men också för att känna in om det som jag hör kanske är viktigt för mig att ta in. Jag är ett levande materia som ständigt är i förändring. Jag gör bra saker och jag gör mindre bra saker men jag gör så gott jag kan. Jag har mina goda dagar och jag har mina mindre goda dagar och det är ok. 

Men jag borde le och jag vill le. Jag borde le och jag ska le. Jag vill le ich ja öppna ögon, ej slutna eller allvarliga för jag vill att andra ska förstå att jag vill vara öppen och jag vill le. 

Vad vill du? 

Idag är en dag jag är öppen för att jag inte behöver skydda mig mot andra utan välkomnande andra.