Lust- jag saknar lust

Ibland kan jag känna leda och har egentligen ingen lust att göra saker. Jag inser att det finns en mängd saker att göra men saknar lust och energi att göra det. Jag får inte den där riktiga känslan och inspirationen. 

Ofta handlar detta om saker som jag vet att jag någonstan måste gör och då är det lätt att skjuta på det så länge som det någonsin går tills att jag bara måste fixa det. Men det kan också vara på ett helt annat sätt där det mer handlar om att jag vet att det någon gång borde göras men kanske inte just nu. På liknande sätt är det med lusten när det gäller att bara göra saker för att det egentligen kan bli både kul och bra för mig att göra det, som att gå på stan, välja att träffa någon vän eller se på något som jag vill se på. I det senaste fallet blir det lätt att jag kan bli bekväm av mig och bara inte har lust att göra det utan jag gör andra saker som egentligen är helt ointressant och där jag vet att jag efteråt kommer att känna mig rastlös över det jag gjort som att toktitta på film eller följa flödena på Facebook där det blir slöseri med tid och upplevelser. 

Varför blir det så här? Varför har jag inte lust? Varför finns det ingen energi i mig i dessa stunder?

Egentligen är troligen förklaringen enklare än vad jag vill göra det till. Det handlar om mitt eget värde och hur jag ser på mig själv och vad jag både har för och min känsla om mig själv som jag vill bekräfta. Känslan av att inte vara värd. 

I stunder där jag mår bra, känner mig bekräftad och där jag märker att det finns en gemenskap som jag är en del av kan jag göra vad som helst för att detta ska bli bra. Jag har då outtömlig energi och får också saker gjorda. Visst kan jag ha mina svackor men vill jag ha något så fixar jag den energi som behövs för det. Däremot när det är tvärt om och jag själv behöver skapa allt det där till enbart mig själv är det som kraften ibland helt falnar. Jag blir orkeslös. Jag har ingen lust.

När jag ändå i dessa situationer tvingar mig att göra saker och ser det resultat ich den känsla det ger mig efteråt brukar det vara värt all den insats jag gjort. Jag vet egentligen allt detta redan i förväg att det blir bra och att känslan kommer bli bra för mig men trots detta krävs ibland stor kraft för att övervinna "inte lust" kraften. 

Så vad har jag för inre krafter i mig som inte vill mig väl och var kommer de krafterna ifrån? 

Jag vet en del omkring detta och de fotavtrycken finns i min historia. Sanningar jag lärde mig att tro på som egentligen inte var sanningar men jag trodde att de var sanna och jag trodde på det som sades eller inte sades. Jag trodde att mitt värde var vad någon annan sa och jag lärde mig att bevara det som en hemlighet inne i mig. Jag lärde mig känslan som glosorna jag lärde mig utantill i skolan inför ett läxförhör. Den enda skillnaden är att dessa ord slutade jag aldrig att glömma till skillnad från glosorna. Jag bevarade orden inne i mig som känslor som om det var den värdefullaste metall jag funnit. Värdet av mig själv och värdet av allt det jag representerar och kan. Värdet av Johan. 

När jag inte får lust är det just dessa värden som poppar upp i mig. Inte i mitt intellekt utan någon annanstans i min kropp där lusten också finns. Lusten är ljus och full av energi men värdet av mig svart och slukar allt ljus. De nycklar som kan föra bort det mörka är jag men min historia har ett försprång. 

Varje dag behöver jag tala om för mig att jag har ett värde lika stort som alla andras. Varje dag behöver jag tala om för mig att jag duger. Varje dag behöver jag påminna mig om att jag är älskad och att jag gör så gott jag kan. Varje dag behöver jag få mig själv att klappa mig själv och älska mig själv, vara stolt över mig och berömma mig. Varje dag behöver jag tala om för mig själv att jag är den som får mig att växa och att jag är så full av kärlek och ödmjukhet, glädje och trygghet att det finns över även till andra. 

I denna affirmation finns också källan till min lust och min energi. I denna outtömliga källa lever jag och jag har tillräckligt för att både göra känna och tänka. I denna källa är jag allt det goda.

När vi känner kärlek finns inget att vara rädd för. När vi känner kärlek kan vi försätta berg. När vi känner kärlek är vi kärleken.

Var finns din lust och energi? Kan du hitta den lätt eller får du anstränga dig för att få saker gjorda?

Idag är en dag min kärlek ger mer än den tar.