Vi skapar alla vår egen inre värld

Läser just nu en bok om en kvinna som är mer än förälskad i en man som är gift. Vi kan säga att hon är besatt. Mannen smickras av uppmärksamheten och kvinnan tyder allt mannen gör som tecken på att han ändå älskar henne och kommer att skiljas från sin fru. Mannen vill egentligen enbart ha uppmärksamheten men kan inte motstå frestelsen att ta ytterligare steg. I kvinnans inre värld är allt som sker olika tecken på hans kärlek till henne och utifrån detta bygger hon upp sitt eget liv. 

I vår inre värld kan allt hända. Vi skapar vår egen verklighet och bygger upp vårt eget liv, vårt sätt att tänka, våra känslor och handlingar utifrån den inre värld vi skapat. Ofta samspråkar den yttre och den inre världen men inte sälllan har den inre världen egen makt och vill gärna styra det som ska ske. Vi förförs och vi leds in i vår egen fantasivärld där vi skapar de möten vi själva önskar. Vi älskar och hatar med samma kraft både oss själva och andra. Vi drömmer och vår fantasi får den inre världen att bli verklig allt döljt i ett skimmer av att vilja uppfylla vår inre längtan och saknad. Längtan efter mammas närhet eller pappas bekräftelse. Längtan efter det vi inte fick som barn. 

Vår inre värld gör oss besatta och får oss att aldrig ge upp. Vår inre värld skapar krig utan verklig motsättning. Vår inre värld skapar kärlek som är ensidig. Vår inre värld skapar följder vi från början sällan räknar med. 

Egentligen är just den inre världen väldigt besatt på många olika sätt. Besattheten leder oss ibland in på olika villospår som får oss att komma längre bort från oss själva. Besattheten är ett utryck för våra fantasier som sedan får oss att fokusera och bli bekräftade av vår egen fantasi. 

Jag vet hur jag skapade mina egna sanningar och dessa fick mig att bli förförd och besatt. Allt var dock skapat av min egen fantasi och min önskar om att få bli bekräftad. Besattheten ledde till otrohet, svek, lögner och att jag i stunder vände mig bort från den verklighet jag faktiskt levde i. Jag saknade gammal kärlek och jagade efter möjligheten att få känna denna känsla igen istället för att ta tag i det liv jag befann mig i. 

Vår fantasi skapar hjältar, förövare och offer. Enda chansen att bli mer neutral är att våga berätta för andra var våra tankar och känslor för oss. Vi får chans till en andra bedömning av vår fantasi. Kanske är det vad andra också tänker eller så är det något annat. 

Hur mycket lever du i din egen fantasi? Berättar du för andra vad du tänker och fantiserar om? 

Idag är en dag jag är tacksam för att jag har mina fantasier men samtidigt vet jag skillnaden mellan vad jag fantiserar om och min egen faktiska verklighet som jag lever i. Ibland är det ok att fantisera ibland behöver jag jorda mig och ta tag i det som är här och nu.