Bloggen har flyttat till samtalforallablog.wordpress.com

onsdag 16 augusti 2017

Rasism och fördomar

När jag ser hur rasism och fördomar breder ut sig i allt som är obekant och konstigt blir min första tanke att detta måste ta ett slut. Vad får människor att stödja nazism och vad får människor att säga fruktansvärda saker till grupper av andra människor. Vad är det som händer som får oss att visa den mest fruktansvärda sidan av oss själva?  

Jag tänker att det i botten är rädslor som får människor att ta ställning och då för det lätt att anklaga en hel grupp. Rädslor av att egentligen själv vara marginaliserad. Rädsla för att vi själva inte får vara vara med och att det är någon annan som får mer än jag själv. 

Människor vi möter är annorlunda på olika sätt. De talar ett annat språk. De har en annan hudfärg och annorlunda kläder. De har en annan kultur och sätt att se på saker och ting. Vi vill gärna klumpa ihop allt och säga att de är alla så. Inte individer utan alla tillhör en och samma grupp med liknande värderingar och fulla av falskhet och lögner. Man kan inte lita på dem och är det något fel som gjorts eller saker som blir orättvis så är det deras fel. Det är bögarnas fel som någon sjöng. 

Vi söker, vi och dom oavsett om det handlar om invandrare eller om det handlar om politik eller i någon annan typ av fråga eller gruppering. 

Och visst vi förstår inte och vi har en mängd åsikter om vilka värderingar de andra har när de inte beter sig och tycker som vi. När det gäller människor som invandrar var det samma typ av företeelse när människor kom från en annan socken för 150 år sedan och mer. Andra tog jobben och andra tog socknens kvinnor. 

Vi behöver någon att skylla på för att vi själva känner att vi kanske inte räcker till och att inse detta är mer smärtsamt än att peka ut någon annan. Särkilt om det är någon gruppering man inte har en direkt relation till. 

Samtidigt som jag skriver detta så inser jag att jag inte kan fördöma andra för då gör jag på samma sätt. Jag ser på grupperingen av individer istället för enskilda händelser. I grund och botten handlar det om rädsla och rädsla innebär att männkiakor kan behöva hjälp att hitta ett annat sätt att tänka, inte bannor för vad de gör i sin rädsla.

Vad jag behöver göra är att som nu försöka hitta ord och tankar för att kunna förstå vad der är sim sker. Allt annat leder bara mig själv in i en dans jag själv inte vill vara med om. 

Jag behöver förstå och möta andra där de är oavsett om det handlar om offer eller förövare. Först då kan jag i mig själv möta mina egna fördomar eftersom jag alltid behöver börja med mig själv. Jag behöver söka fakta på samma sätt som jag har idéer om vad andra behöver göra. 

Hur lyckosam är du i att försöka förstå andras beteende innan du börjar att argumentera?

Idag är en dag jag är tacksam för att jag vågar möta mina egna fördomar och förstå att det är en del av både min och andras processer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948